Här presenterar vi viktig information som rör din anställning och tjänstgöring som reservofficer. Logga in så får du tillgång till all information.
Under frågor och svar publicerar vi svaren på de generella frågor som kommer till förbundet. Har du fler frågor – kontakta kansliet på 08-440 58 00 eller kansli@reservofficerarna.se
Det behövs ett nytt kollektivavtal
Det behövs ett nytt kollektivavtal. Förbundet har vid ett antal tillfällen mött Försvarsmakten för att få till stånd ett nytt kollektivavtal för landets reservofficerare. Tyvärr har intresset att åstadkomma nödvändiga förändringar varit väldigt ljumt. Reservofficerarna och Saco-Försavar har nu lämnat in en formell förhandlingsframställan om nytt kollektivavtal.
Nuvarande avtal utgår från tre slag av tjänstgöring, nämligen tjänstgöring i insatsstyrkan så som den var organiserad före den 1 januari 2011, tjänstgöring i grundorganisationen samt tjänstgöring i utlandsstyrkan.
Från och med den 1 januari 2011 har begreppet insatsstyrka fått ny innebörd, och begreppet utlandsstyrka har slopats.
-Den ändrade organisationen kommer också att medföra att stora förändringar i reservofficerarnas tjänstgöring säger Johan Holtström, ordförande i styreslens utskott för Arbetstagarfrågor. Han betonar vikten av att få ett avtal som är anpassat till den nya organisationen.
Ett nytt avtal bör överensstämma med de villkor som gäller för kontinuerligt tjänstgörande officerare inom Försvarsmakten.
– Den individuella lönen måste ta hänsyn till aktuell befattning, tidigare erfarenhet och de civila meriter som reservofficeren bär med sig in i Försvarsmakten. Även pensionsfrågan måste ges en bra lösning påpekar Johan Holström.
Någon form av premie eller ersättning för att reservofficeren står till Försvarsmaktens förfogande måste finnas också i framtiden.
– Ska Försvarsmakten kunna rekrytera unga män och kvinnor måste det finnas ett väl fungerande system när det gäller löner, förmåner och försäkringar. Det måste ske en anpassning till den civila sidan
– och det brådskar, säger Johan Holtström.
Ordning och reda avseende benämningar och begrepp på yrkes- och reservofficerare
RO/Öv Mats Geijer, verksam vid HKV PersStaben, har inkommit med ett inlägg om det han anser vara en rådande begreppsförvirring när det gäller begreppen i den nya personalförsörjningen. Vi publicerar inlägget i sin helhet.
”Som medlem i SVEROF och med bakgrund av mitt arbete på Personalstaben inom HKV vill jag dra en lans för att reservofficersrörelsen internt och extern använder korrekt nomenklatur avseende det nya personalförsörjningssystemet i allmänhet och reservofficerssystemet i synnerhet. Det senaste numret visade tydligt att viss språkförbistring finns…
Samlingsbegreppet reservofficer har sin grund i Officersförordningen, liksom samlingsbegreppet yrkesofficer. Det är således inte alls så att dessa båda begrepp, som bland annat är kopplade till tidvis respektive kontinuerlig tjänstgöring, inte längre äger giltighet. Officersförordningen är ju en förordning som behandlar just yrkes- och reservofficerare (samt officersaspiranter).
En reservofficer kan ha tjänstegrad som antingen officer eller specialistofficer. Officer definieras som en yrkesofficer eller reservofficer med tjänstegrad från och med fänrik (befattningsnivå OF 1). Detta innebär bland annat att en löjtnant i Hemvärnet som inte är anställd som yrkes- eller reservofficer inte heller definieras som officer. Detsamma kan gälla för vissa arbetstagare som anställs tidsbegränsat för att enbart tjänstgöra i en internationell militär insats. På ren svenska är en sådan individ istället något som i senaste FM PersI (Försvarsmaktens personalförsörjningsinstruktion) definieras som officers vederlike. Benämningen på en officer anställd som yrkesofficer förkortas ”OFF/K” (kontinuerligt tjänstgörande officer) och benämningen på en officer anställd som reservofficer förkortas ”OFF/T” (tidvis tjänstgörande officer). Jag är personligen av uppfattningen att den senare kategorin i dagligt tal också kan benämnas officer i reserven, men det finns inget formellt stöd för den beteckningen.
Vad gäller specialistofficerarna blir det lite mera komplicerat eftersom denna personalkategori är rätt ny. En specialistofficer definieras i FM PersI som en yrkes- eller reservofficer med tjänstegrad från och med 1.e sergeant till och med regements- eller flottiljförvaltare (befattningsnivåer från och med OR 6 till och med OR 9). Även här är det så att exempelvis en fanjunkare i Hemvärnet som inte är yrkes- eller reservofficer inte heller kan definieras som specialistofficer, utan i stället är specialistofficers vederlike. Benämningen på en specialistofficer anställd som yrkesofficer förkortas ”SO/K” (kontinuerligt tjänstgörande specialistofficer) och benämningen på en specialistofficer anställd som reservofficer förkortas ”SO/T” (tidvis tjänstgörande specialistofficer). Några ”reservspecialistofficerare” existerar inte. Även beträffande SO/T kan man kanske i dagligt tal använda begreppet specialistofficer i reserven, dock med inskränkningen att detta egentligen inte heller är ett fastställt begrepp.
Om man summerar ovanstående kommer man fram till att en reservofficer är en tidvis tjänstgörande officer eller specialistofficer (OFF/T eller SO/T) samt att en yrkesofficer är en kontinuerligt tjänstgörande officer eller specialistofficer (OFF/K eller SO/K). Begreppen kontinuerlig respektive tidvis tjänstgöring återfinns dock inte i Officersförordningen utan i Förordning med bestämmelser om Försvarsmaktens personal.
Vad beträffar anställda gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) delas även dessa in i tidvis tjänstgörande GSS (GSS/T) respektive kontinuerligt tjänstgörande GSS (GSS/K). Begreppet ”kontrakterade GSS” existerar inte. Alla GSS har en relation med Försvarsmakten som grundas på en (tidsbegränsad) anställning. Befäl och soldater i Hemvärnet är inte GSS. Man bör också komma ihåg att några GSS/T reellt inte existerar idag eftersom det ännu inte finns något författningsstöd för denna personalkategori.
Jag vill avslutningsvis nämna att yrkes- respektive reservofficer räknas som personalgrupper, medan officer respektive specialistofficer räknas som personalkategorier.
Jag hoppas att jag inte ytterligare bidragit till begreppsförvirringen!”
Mats Geijer
Problem med befordran och meritvärdering för RO i Hemvärnet är löst
Förbundet har i samverkan med PERSS och RIKSHV löst en del speciella ”Moment 22” som reservofficerare i Hemvärnet drabbats av. Tidigare har reservofficerare som befordrats i HV inte fått samma grad som reservofficer. Detta har nu undanröjts genom beslut den 21 oktober 2011.
Den som av Rikshemvärnschefen urvalsbefordrats till HV/major ska enligt HKV order
- Hkv 2011-10-21 16 319:648 – av sin förbandschef senast den 31 december befordras till RO/Mj För den reservofficer som av C utbildningsgrupp befordrats till HV/kapten eller HV/löjtnant gäller likaledes att förbandschefen senast 31 december 2011 ska befordra vederbörande till RO/Lt resp. RO/Fk.
RO/fänrik som är anställd enligt äldre förordning (där befordran till RO/löjtnant skulle ha skett efter 30 dagar KFÖ) och som tjänstgjort i Hv under det antal övningsdygn som tillsammans med tidigare KFÖ:er ger 30 dygn omfattas av särskilda regler. Den som omfattas av detta bör kontakta Inge-Bo Asplund, inge-bo@asplund.tk (090-241 00) för att få information om hur man går tillväga för att befordras till RO/löjtnant.
Reservofficer som under längre tid (? 2 år) tjänstgjort över sin nivå i Hv (t ex löjtnant som
kompanichef/ stf, kapten som bataljonchef/stf) har möjlighet att begära validering av sina erfarenheter, i första hand när hemvärnsavtalet upphör. För ytterligare information kontakta Inge-Bo Asplund.
Reservofficer som tjänstgör i Hv och avser söka till insatsförband som sätts upp för utlandstjänstgöring etc. gäller att meriter från Hv räknas med vid antagningen. I senaste FM PersI fastslås att meriterna från Hv är fullt giltiga. Den som inte befordrats enligt ovan bör kontakta sin förbandschef.
Intresserad hänvisas till HKV beslut 16 319: 64820 för vidare information.
